Så kan forskningen möta samtida samhällsutmaningar

Datum: onsdagen den 24 februari 2016, kl. 13.00-14.30 (Lunchsmörgås + kaffe serveras från kl. 12.30)
Plats: Förstakammarsalen, entré Riksplan (OBS! Ny lokal och entré)
Säkerhetskontroller till riksdagen kräver att alla besökare ska kunna uppvisa giltig id-handling och om möjligt inbjudan.

forskningDe stora samhällsutmaningarna kräver forskning och innovation i dialog med alla som berörs. Forskare, civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor måste samverka kring både problemformulering och lösningar. EU kallar det Responsible Research and Innovation, RRI. Men vad innebär det i praktiken − och hur får vi till det i Sverige? Hur kommer forskarnas roll att påverkas? Ändras politikernas roll? Och vilka nya krav ställer det på alla involverade?

Välkommen att diskutera utmaningar och möjligheter för forskning och innovation, i Sverige och Europa!  Läs mer om inbjudan och program!

Hur mycket kan havet smälta Grönlandsisen?

Datum: Torsdagen den 10 december kl. 13.00-14.00 (Kaffe serveras)
Plats: Mittpoolen, entré Riksplan (sidodörr till stora entrén)

glaciarAtt pågående klimatförändringar sker handlar inte längre enbart om bevis från datorbaserade beräkningsmodeller, utan om faktiska observationer. Haven har värmts upp i en jämn takt sedan moderna mätningar började under tidigt 70-tal.  Osäkerheten för hur mycket världshavets nivå kan stiga under det närmaste hundra åren är i storleksordningen flera meter, inte millimeter. En grundförutsättning för att bättre förstå den globala havsnivåns utveckling bygger på kunskap om hur de stora isarna på Grönland och Antarktis fungerar.

  • Hur påverkas de delar av dessa enormt stora inlandsisar som mynnar i haven (shelfisar och tidvattenglaciärer), av varmare havsströmmar?
  • Hur stabila är isarna i ett varmare klimat?

Välkommen till ett Rifo-seminarium där du möter två ledande forskare inom området som har intressanta färska rön om den senaste utvecklingen. Läs mer om inbjudan och program!

Hur ska vi ta hand om kärnavfallet?

Datum: INSTÄLLT!
Plats: Sammanträdesrum L4-17, entré Ledamotshuset, Mynttorget 2

karnavfall.2Frågan om kärnkraften och kärnavfallets hantering har aktualiserats under året. Beslut har fattats om förtida stängning av 4 reaktorer, frågan om hantering av utländskt kärnavfall har väckts och tillstånd bereds att bygga ett slutförvar. Vad händer nu? Vilka risker finns? Vilka kostnader innebär det?  Forskning är en av flera väsentliga kunskapskällor för politiker att möta dessa utmaningar.

Välkommen till ett Rifo-seminarium i samarbete med Kärnavfallsrådet där några av dessa frågor belyses. Kärnavfallsrådet är en oberoende tvärvetenskaplig kommitté som ger råd till regeringen inför beslutet om slutförvaring av använt kärnbränsle. Rådet är också en kunskapsresurs för dem som arbetar med slutförvarsfrågan samt politiker och massmedier.

Nobelprisen 2015 i fysik, kemi och fysiologi eller medicin samt Ekonomipriset

Datum: onsdagen den 18 november, kl. 17-18.30
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset, entré Riksplan

nobel2012Välkommen till populärvetenskapliga presentationer av 2015 års Nobelpris i fysik och kemi, fysiologi eller medicin samt Ekonomipriset (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne). Ledamöter från Nobelkommittéerna och Ekonomipriskommittén berättar om den forskning som belönats samt kommenterar den samhälleliga effekten och nyttan av forskningen.

Program

  • Välkomna! Thomas Strand, ordförande Rifo
  • Introduktion, Göran K Hansson, Ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien
  • Nobelpriset i fysik, ”för upptäckten av neutrinooscillationer, som visar att neutriner har massaAnne L’Huillier, Nobelkommittén för fysik vid Kungl. Vetenskapsakademien
  • Nobelpriset i kemi, ”för mekanistiska studier av DNA-reparation”, Claes Gustafsson, Nobelkommittén för kemi vid Kungl. Vetenskapsakademien
  • Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ”för hans analys av konsumtion, fattigdom och välfärd”, Mats Persson, Ekonomipriskommittén vid Kungl. Vetenskapsakademien
  • Nobelpriset i fysiologi eller medicin, ”för deras upptäckter rörande en ny terapi mot infektioner orsakade av parasitmaskar” & ”för hennes upptäckter rörande en ny terapi mot malaria”, Thomas Perlmann, Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet

Välkommen med din anmälan till Rifos kansli, senast den 16 november lars.j.eriksson@riksdagen.se

Banbrytande forskning med etiska dilemman – genredigeringstekniken (CRISPR/Cas9)

Datum: onsdagen den 4 november kl. 10-15.30
Plats: Andrakammarsalen, entré Riksplan

genes

Under 2013 fick en ny genredigeringsteknik kallad CRISPR/Cas9 ett stort genomslag i forskarvärlden. Tekniken gör det möjligt att med större precision och på ett enklare sätt än tidigare förändra en gen. Den har använts i forskningsexperiment på en rad djur och växter samt på celler från människor.En möjlig klinisk användning av crispr är inom genterapin, för att behandla svåra sjukdomar. När man talar om genterapi avses oftast genförändringar på en avgränsad del av kroppens celler (somatisk genterapi), så att förändringarna inte går i arv till kommande generationer. Det pågår forskning för att utveckla sådan genterapi för ett flertal svåra sjukdomar.

Det skulle också vara möjligt att använda tekniken till att göra genförändringar på könsceller eller befruktade ägg, så att den genetiska förändringen överförs till kommande generationer. Detta är förbjudet i många länder däribland Sverige, men i andra länder saknas det reglering kring detta.

Den snabba forskningsutveckling som följt av tekniken crispr har gett upphov till en internationell debatt med flera etiska frågor i fokus.

  • Kan det vara etiskt godtagbart att göra ärftliga genförändringar om syftet är att förhindra svåra sjukdomar? Vilka risker kan finnas om detta tillåts? Vilka alternativ finns?
  • Hur kan man hindra forskare i länder med mindre strikt reglering att utföra ”oetiska” experiment?
  • Bör forskning som innefattar genförändringar på befruktade ägg uppmuntras eller förbjudas?
  • Hur kan en ansvarsfull utveckling av tekniken garanteras? Vilket ansvar har forskare och allmänföreträdare?

Välkommen till ett seminarium där framstående forskare diskuterar dessa frågor. Läs mer om programmet och anmälan!

Seminariet är ett samarrangemang mellan Rifo, Statens medicinsk-etiska råd och Gentekniknämnden.

Ett nytt sätt att tänka – humanistiska perspektiv på de globala miljöutmaningarna

Datum: Onsdagen den 14 oktober kl. 17.00-19.00
Plats: Förstakammarsalen, entré Riksplan

greenVi vet idag att människan är orsaken till de stora klimatförändringar som nu sker. Vi kan mäta hur stora klimatförändringarna är och vi kan göra prediktioner om hur klimatförändringarna kommer att påverka vår miljö och våra liv i framtiden. Det vetenskapliga samfundet talar om den tid vi lever i som Antropocen – en ny geologisk epok där den främsta drivkraften bakom miljöförändringar på planeten är människan. Vad vi inte vet i samma utsträckning är hur vi upplever  dessa miljöförändringar? Hur kan vi få människor att förstå att det är vi själva som har skapat dessa miljöförändringar? Och vad har vi nu levande människor för ansvar för kommande generationer avseende vår klimatpåverkan?? Kan humanistisk forskning bidra till ett nytt sätt att tänka, så att vi kan vända den negativa trenden?

Dessa och andra frågor kommer att diskuteras på Rifos seminarium om humanistisk miljöforskning.

Medverkande:

  • Kerstin Lidén, professor arkeologi, Stockholms universitet, ledamot av Rifos styrelse
  • Lisa Deutsch, universitetslektor i miljövetenskap, Studierektor, Stockholm Resilience Centre
  • Dolly Jørgensen, docent i miljöhistoria, lektor i teknikhistoria, Luleå tekniska universitet
  • Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, VD Institutet för framtidsstudier
  • Cecilia Åsberg, professor, Tema Genus vid Linköpings universitet
  • Finn Bengtsson, M, riksdagsledamot
  • Emma Wallrup, V, riksdagsledamot

Paneldebatt tema Humanioras betydelse för miljöutmaningarna, diskussion med riksdagsledamöter och publik.

Efter seminariet inbjuds deltagarna till mingel och mat i Sammanbindningsbanan. Anmälan senast den 12 oktober till Rifos kansli lars.j.eriksson@riksdagen.se

Hjärtligt välkomna!

Thomas Strand
ordförande Rifo

Folk flyttar – och har alltid gjort det

Datum: Onsdagen 15 april, kl. 17.00–18.45
Plats: Kungl. Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

Illustration: Ktrinko/Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain DedicationRifo och Kungl. Vetenskapsakademien inbjuder till ett seminarium med forskare inom området migration. De kommer att sätta frågan i ett större sammanhang och ge ett vetenskapligt perspektiv. Vad vet vi och vilket vetenskapligt underlag finns att tillgå? Efter seminariet inbjuds samtliga deltagare till efterföljande mingel i akademiens klubbvilla.

Läs inbjudan och program!

Möt nobelpristagarna i medicin Edvard och May-Britt Moser – lär dig mer om hjärnans inre GPS

Datum: onsdagen den 11 mars kl. 17.15-18.45
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset, entré Riksplan

  • MoserHur kan vi förstå var vi befinner oss?
  • Hur kan vi finna vägen från en plats till en annan?
  • På vilket sätt kodar hjärnan denna information så att vi omgående hittar rätt nästa gång vi går samma väg?
  • Vilka tillämpningar kan denna kunskap få?

Frågor om rumsuppfattning och navigationsförmåga har engagerat filosofer och forskare i århundraden. Edvard och May-Britt Moser belönades med 2014 års Nobelpris i medicin för sin upptäckt av ett positioneringssystem, en slags ”inre GPS” i hjärnan som gör det möjligt att orientera sig i rummet. Detta kan ge oss helt nya möjligheter att förstå minnet och hur vi tänker och planerar.

Välkommen till ett Rifoseminarium där 2014 års Nobelpristagare i medicin ger en populärvetenskaplig presentation av sina prisbelönta upptäckter samt berättar om några faktorer som lagt grunden för deras framgång. Läs inbjudan och program!

Statens styrning och samhällets utveckling

Tid: Onsdag 28 jan kl 17.00–19.00
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset, entré Riksplan

Statens roll i styrningen av samhällets utveckling är en ständig fråga, men får ofta ökad uppmärksamhet när samhället står inför kriser och vägval. I början av 1900-talet, särskilt i samband med 30-talets ekonomiska kriser, föddes idéerna om välfärdsstaten. Efter 1970-talets strukturkris blev receptet för utveckling liberalisering. Idag, ytterligare 40 år senare, pekar många tecken på en ny strukturkris och på nytt ett sökande efter att hitta statens roll och mening. Den ekonomiska krisen, och andra utmaningar i Europa, sammanfaller med klimatkrisen, vilket bland annat har lett till framväxande idéer om den ekoeffektiva ekonomin och grön tillväxt i Europa och Sverige. En sådan utveckling är resursmässigt, tekniskt och ekonomiskt möjlig, men vad är statens och andra aktörers roll i att styra en sådan samhällsutveckling?

Välkommen till ett spännande seminarium där forskare belyser dessa frågor från olika synvinklar, i dialog med riksdagsledamöter och övriga deltagare. Läs inbjudan och program!