Virusinfektioner – ett ökande hot mot folkhälsan

Datum: 6 november kl. 17.00-18.45 Mingel och mat i SBB efter seminariet.
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset, entré Riksplan, Norrbro 1A

Det finns tusentals olika virus som kan orsaka infektioner hos människor, men även hos djur. Exempel på vanliga akuta virussjukdomar är förkylning, influensa och vinterkräksjuka. Virus kan även leda till kroniska infektioner såsom hepatit och AIDS. Virus kan orsaka cancer (t.ex. livmoderhalscancer och levercancer) och kan även kopplas till andra sjukdomar såsom diabetes, demens, gluten intolerans och multipel skleros. De vanligaste virusinfektionerna är sällan dödliga, men människor mår väldigt dåligt och infektionerna kostar samhället stora pengar. En studie gjord i Göteborg visar att vanlig snuva kostar samhället 26,5 miljarder kronor varje år i form av vab, produktions-/inkomstbortfall och försäkringar.

Det går att vaccinera mot ett tiotal olika virusinfektioner, men vi saknar både antivirala medel och vacciner mot de flesta virusinfektioner som orsakar sjukdom. Molekylära diagnosmetoder har utvecklats under de senaste åren. I dagsläget finns snabbtester mot t.ex. influensa som kan användas inom primärvården, och utvecklingen går mot att andra vanliga virus kan snabbdiagnosticeras inom primärvården inom några år. Sådan diagnostik möjliggör direkt förskrivning av antivirala medel och snabbare tillfrisknande.

Zoonoser är sjukdomar eller smittämnen som sprids från djur till människor. Vilka sjukdomar som drabbar oss människor förändras över tid; en del har försvunnit, en del minskar i betydelse på grund av förändrade levnadssätt, hygien, sjukvård och medicinska framsteg, medan andra har tillkommit på senare tid. På engelska pratar man om emerging infectious diseases för sjukdomar som under den senaste 20-årsperioden ökat i incidens, och som kan förväntas öka i betydelse i framtiden. Många av dessa sjukdomar orsakas av zoonotiska virus  som bedöms få stor betydelse i framtiden. Förändringarna i sjukdomars antal och utbredning styrs av samspelet mellan människor, virus och djur, samt miljö och klimat. Exempel på zoonotiska virus som är av synnerligen farlig natur är olika typer av Ebolavirus och andra typer av blödarfebervirus, Zikavirus SARS/MERS-virus, fågel- och svininfluensavirus samt rabies. Ett inhemskt exempel är fästingburen encefalit (TBE), som är ett snabbt växande problem.

Virusinfektionerna påverkar människors och djurs hälsa, hela vår samhällsekonomi, och utgör en omfattande belastning för sjukvården. Det finns framgångsrik svensk forskning om virus, men det behövs mer. Det finns nya tekniker och lösningar som ännu inte används i den utsträckning som vore optimalt. Möjligheterna att utveckla nya antivirala läkemedel, vacciner och andra behandlingsformer bedöms vara mycket goda. Välkommen till ett Rifoseminarium där dessa frågor står i fokus!

Program:

  • Välkomna! Betty Malmberg, Rifos ordförande
  • Virusinfektioners påverkan på samhället: Niklas Arnberg, Prof Virologi, Umeå Universitet.
  • Zoonoser och framtida hot: Martin Wierup, Professor Emeritus, SLU
  • Influensa och andra luftvägsvirus: Björn Olsen, Prof infektionssjukdomar, Uppsala Universitet
  • Vinterkräksjuka och andra mag-tarminfektioner: Lennart Svensson, Prof Molekylär Virologi, Linköpings Universitet/Karolinska Institutet
  • Antivirala medel och möjligheter inför framtiden: Tomas Bergström. Prof Klinisk Mikrobiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
  • Panelsamtal: Betty Malmberg, M, Niklas Karlsson, S, Lina Nordquist, L, Ilona Szatmari Waldau , V

Säkerhet och inpassering
Säkerheten i riksdagshuset kräver att kontroll sker vid inpassering i huset (bl.a. passering genom säkerhetsbågar, ID- och väskkontroll). Detta tar alltid lite tid så det är bra om du kommer i god tid.

Anmälan senast 4 nov till Rifos kansli lars.j.eriksson@riksdagen.se

Hjärtligt välkomna!

Betty Malmberg
ordförande Rifo