Innovativt, djärvt, hållbart

Behovet av forskning inom de gröna näringarna har ökat i och med den pågående samhällskrisen. Större krav på självförsörjning och en minskad globalisering kan följa i pandemins spår. Det menade flera av de medverkande vid ett webbinarium den 19 maj anordnat av KSLA och Rifo, Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare.

Med utgångspunkt i KSLA:s inspel (se not) till regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition genomfördes webbinariet med mer än 100 deltagare från alla delar av landet.

Betty Malmberg, riksdagsledamot (M) och ordförande i Rifo, fastslog inledningsvis att de gröna näringarna representerar avgörande ekonomiska och sociala värden för det svenska samhället. Stora exportvärden genereras som med rätt stöd har potential att växa än mer. Näringarnas konkurrenskraft gentemot omvärlden skapas genom forskning och utveckling.

Charlotte Bengtsson, vd Skogforsk och ordförande i KSLA:s forskningsutskott, redovisade grundlinjerna i KSLA:s inspel. Huvudtemat är behovet av ett tydligt forskningsstöd för de gröna näringarnas omställning till långsiktig hållbarhet och förstärkt konkurrenskraft.

Måns Nilsson, vd Stockholm Environment Institute, ansåg att politiken måste skapa bättre förutsättningar för samarbeten över institutionella gränser och samhällssektorer. Som ett exempel tog han kopplingen mellan livsmedelssäkerhet och epidemier, där forskningsinsatser kräver samarbete mellan t.ex. lantbruksforskare och medicinare, något som universitetsstrukturer och finansieringssystem inte alltid är rustade för.

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig Livsmedelsföretagen, lyfte betydelsen av aktiv samverkan mellan forskningssamhället och näringslivet för att uppnå praktiskt applicerbara resultat. Hon pekade också på forskares viktiga uppgift att ta fram vetenskapsbaserade kunskapsunderlag, analyser och synteser för beslutsfattare inom företag och i politiken.

Per Frankelius, forskare i företagsekonomi vid Linköpings universitet, underströk vikten av att produktivitet och hållbarhet går hand i hand. Den mycket snabba innovationsutveckling som sker i lantbruket, både i Sverige och globalt, måste ges stöd och goda förutsättningar för att tillgängliggöras och utvärderas.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, tog upp den svenska forskningens roll i det internationella forskarsamhället där Sverige både bidrar och får tillbaka. Denna ömsesidighet bidrar till viktig global kunskapsutveckling kring klimat, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt till utveckling av konkurrenskraftiga forskningsmiljöer i Sverige.

Några riksdagsledamöter medverkade också. Ulrika Heie (C), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, nämnde att det kommit många inspel till forskningspropositionen och välkomnade underbyggda motiv för satsningar på just de gröna näringarna och praktiknära forskning.

Helene Hellmark Knutsson (S), vice ordförande näringsutskottet och tidigare forskningsminister, menade att de gröna näringarna är ”framtidsbransch nummer ett” men att näringen själv också måste satsa resurser på forskning och innovation. Det gör skogsbranschen sedan länge men lantbruk och livsmedel fortfarande i mindre omfattning. Hon påpekade också att samverkan även kan inbegripa myndigheter och deras expertkunskaper.

Staffan Eklöf (SD), suppleant i bl.a. miljö- och jordbruksutskottet, poängterade behovet av en internationell helhetssyn på klimatfrågorna. Han pekade på vikten av stöd till teknikutveckling och effektivisering också i de delar av världen där klimatanpassning av lantbruket är mest trängande.

Mats Berglund (MP), suppleant i bl.a. miljö- och näringsutskottet, underströk behovet av en hållbar inhemsk kapacitet för försörjning med livsmedel och friskt vatten. Får att nå dit behövs tvärvetenskaplig forskning som också inbegriper humaniora och samhällsvetenskaper.

Deltagarna delades in i digitala grupper om tre och diskuterade tillsammans vad forskningsproppen borde prioritera. Resultaten återkopplades med hjälp av Mentimeter. Bland annat lyfte deltagarna behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt, dialog över disciplingränser och ökad samverkan mellan näringen och forskningsutförarna. Några nämnde behovet av breda, långsiktiga forskningssatsningar och att alla delarna i kedjan från producent till konsument måste omfattas. Många underströk att nyttiggörandet av forskningen måste vara i fokus. Specifika forskningsmedel för synteser, kritiska översikter och analyser önskades, liksom stöd för svenska forskares medverkan i internationella samarbeten. Flera tog också upp vikten av framtida kompetensförsörjning inom de gröna näringarna genom stöd till utbildningssatsningar.

Avslutningsvis fastslog Betty Malmberg att webbinariet visat på stor samstämmighet kring behovet av att stärka de gröna näringarnas konkurrenskraft. För att nå dit behövs tydliga handlingsplaner som är möjliga att följa upp. Hon såg fram emot ett motsvarande seminarium om ett par år för att då utvärdera hur utvecklingen blivit.

Allra sist uttryckte Charlotte Bengtsson en förhoppning om att de gröna näringarna kommer att ges de bästa förutsättningarna att bidra till den kickstart som Sverige så väl behöver efter den här svåra tiden.

Cissi Askwall och Jens Mattsson från KSLA:s forskningsutskott ledde webbinariet, som var mycket uppskattat. Det erbjöd paradoxalt nog en närvaro och interaktivitet som fysiska seminarier inte alltid klarar. En av de hittills få positiva effekterna av pandemin är att de digitala mötesformerna gjort sitt intåg på bred front. De kommer säkert också fortsättningsvis få stor betydelse för KSLA och Rifo med deras geografiskt spridda ledamöter och medlemmar.

Arvid Uggla och Cissi Askwall

Publiceras även i KSLAs Nytt & Noterat


[1] Forskning för de gröna näringarnas omställning och konkurrenskraft https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2020/04/KSLA-Forskningspolitiskt-inspel-2019.pdf