Datum: 2 dec kl. 15.00-17.00
Här finns referat och videoinspelning att ta del av!

Stora forskningsanläggningar, laboratoriemiljöer, biobanker, datacenter, fartyg, arkiv och databaser är exempel på infrastruktur som skapar förutsättningar för världsledande forskning i Sverige. Infrastruktur av hög kvalitet är en nödvändig förutsättning inom allt fler forskningsfält och i ökade grad även för industri, näringsliv och sjukvård. Samtidigt är det dyrt och kostnaderna ökar, vilket innebär att forskningssystemet behöver göra prioriteringar. Det kan handla om avvägningar mellan olika forskningsfält eller om valet mellan satsningar nationellt kontra deltagande i internationella infrastrukturer. För att göra kloka prioriteringar i framtida investeringar, och för att utnyttja den infrastruktur som Sverige investerar i på bästa sätt, behövs ett samspel mellan många olika aktörer inom forskarsamhället (forskare, universitetsledningar, forskningsfinansiärer) och politiker på både nationell och regional nivå.

Prioriteringar och investeringar i forskningsinfrastruktur förväntas bli en viktig fråg i den kommande forsknings- och innovationspropositionen och parallellt med detta pågår en utredning under ledning av Tobias Krantz. Syftet med den utredningen är bl.a. att föreslå en modell för samlad nationell prioritering av Sveriges investeringar och deltagande i olika forskningsinfrastrukturer. Tiden för att diskutera forskningsinfrastruktur i Sverige är således perfekt.

Rifo och Sveriges unga akademi inbjuder Dig till ett seminarium där utredaren Tobias Krantz och Vetenskapsrådets huvudsekreterare för infrastruktur Björn Halleröd diskuterar infrastruktur med forskare och politiker. Hur ser framtiden ut och hur kan Sverige säkra att de investeringar som gjorts verkligen kommer till nytta?

Program:

• Välkommen! Martin Leijnse, docent i fysik, ledamot i Rifos styrelse och Sveriges unga akademi
• Översikt av området, betydelse för Sverige, Björn Halleröd, huvudsekreterare för infrastruktur, Vetenskapsrådet
• Forskare som framgångsrikt använder infrastruktur:
  • Anders Mikkelsen,professor i fysik, Tillsammans är vi världsbäst: Kombinera infrastrukturer för genombrott inom grundläggande och industriell forskning
  • Hanna Isaksson, professor i biomedicinsk teknik, MAX-IV och ESS ger unika möjligheter att studera materialegenskaper i kroppens vävnader
  • Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap, Sverige nu internationellt ledande för samhällsvetenskapliga forskningsinfrastrukturer
  • Michael Tjernström, professor i meteorologi, När inget annat fungerar: Erfarenheter från världens (förmodligen) bästa isbrytare
  • Sophia Hober, professor i molekylär bioteknologi, Koordinering trumfar konkurrens. En nationell infrastruktur som vetenskaplig matchmaker under Coronapandemin
  • Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia, Vad bör göras? Om infrastruktur inom humaniora och samhällsvetenskap
• Tobias Krantz, utredare i översynen av forskningsinfrastrukturen, om uppdraget, huvudfrågeställningar och inriktning av utredning
• Diskussion under ledning av Martin Jakobsson, professor maringeologi och geofysik. Inledande kommentarer av Betty Malmberg, M och Gunilla Svantorp, S och Sebastian Westenhoff, professor i biofysikalisk kemi och vice ordförande Sveriges unga akademi

Det kommer finnas möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter via en digital plattform.

Välkommen med din anmälan senast den 30 november. Här finns anmälningsformulär! Efter anmälan kommer du att få en Zoom-länk som du kan ansluta dig till.

Hjärtligt välkommen!

Betty Malmberg                                  Sanna Koskiniemi
ordförande Rifo                                  Ordförande Sveriges unga akademi

Datum och tid: 4 november, kl. 15:00 – 16:30
Plats: Digitalt via Zoom

Utsläpp av växthusgaser har ökat under de senaste decennierna trots internationella överenskommelser om att minska utsläppen (Parisavtalet m.fl.). Sverige har antagit målet om att nå nettonollutsläpp år 2045. Det är ett ambitiöst mål som innebär att utsläpp av koldioxid minus åtgärder för att ta upp detsamma skall vara noll. Ett samhälle helt utan utsläpp av koldioxid är det få som tror vi kan åstadkomma vilket innebär att så kallade negativa emissioner utgör en förutsättning. Detta seminarium syftar till att belysa var tekniken står för att fånga in och lagra växthusgaser, hur Sveriges förutsättningar för lagring ser ut, och hur energisystemet i allmänhet kan ställas om till minskad påverkan på klimatet. Grundfrågan är hur mycket negativa emissioner som behövs för att vi skall klara Sveriges klimatmål.

Välkommen till ett spännande seminarium där dessa frågor belyses. Seminariet arrangeras i samarbete mellan Rifo och Kungl. Vetenskapsakademien.

Program

Välkomsthälsning, Betty Malmberg, ordförande Rifo

Introduktion: Infångning av koldioxid – var står tekniken?
Martin Jakobsson, professor maringeologi och geofysik, Stockholms universitet och ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien

Negativa emissioner, en förutsättning för att nå Parisavtalet?
Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds universitet

Tekniken för avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS) – möjligheter och utmaningar
Filip Johnsson, professor i energiteknik, Chalmers tekniska högskola

Geologiska förutsättningar för koldioxidlagring i Sverige
Gry Møl Mortensen, Statsgeolog, Sveriges Geologiska Undersökning

Kolsänkor med bioenergi: mark, vegetation och biokol
Cecilia Sundberg, docent och lektor i bioenergisystem, SLU och KTH

Seminariet sänds live via Zoom. Det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor under föreläsningarna.

Välkommen med din anmälan på följande länk.

Datum: onsdag 7 oktober kl. 11-12
Plats: Webinarium via Zoom

Här kan du se webinariet i efterhand!

Att forskare och studenter vid våra lärosäten fritt kan söka och sprida kunskap, och vetenskapligt granska olika företeelser i samhället, utgör grunden för den akademiska friheten. Den akademiska friheten är i sin tur en grundläggande förutsättning för en livaktig demokrati och för samhällets utvecklingsförmåga.

I flera länder är lärosätenas roll som en självständig reflekterande kraft i samhället hotad, såväl i Europa som i andra delar av världen. Politiker i vissa länder begränsar lärosätenas utrymme för att självständigt besluta om utbildningens innehåll och form, och att välja forskningsfrågor. Det förekommer också att enskilda forskare utsätts för hot för att de ska sluta att kommunicera om sitt arbete och sina vetenskapliga resultat. Liknande tendenser syns också i Sverige och frågor om akademisk frihet är högaktuella. Frågan har aktualiserats bl.a. genom ett förslag från regeringen om en ändring av Högskolelagen, där akademisk frihet får större tyngd.

Välkommen till ett Rifoseminarium i samarbete med Sveriges unga akademi där du får en överblick kring den senaste utvecklingen internationellt och nationellt och där olika utmaningar för den akademiska friheten diskuteras.

Medverkande:

• Fredrik Christensson, riksdagsledamot C, Utbildningsutskottet
• Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap och forskningsledare Varieties of Democracy (V-Dem). Hur ser det ut med den akademiska friheten i världen? Europa, USA, Kina m.fl.
• Hur ser det ut i Sverige? Kan samma utveckling ske här? Andra risker? Vad kan vi göra för att skydda den akademiska friheten?
• Panelsamtal med olika aktörer: Mats Ericson, ordförande SULF, Sanna Koskiniemi, ordförande SUA, Anna-Karin Johansson, generalsekreterare Svenska Unescorådet, Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet, Fredrik Christensson, C, samt Pia Steensland, KD.

Anna Wetterbom, VD Sveriges unga akademi, modererar samtalet

Välkommen med din anmälan senast den 5 oktober. Här finns anmälningsformulär! Efter anmälan kommer du att få en Zoom-länk som du kan ansluta dig till.

Välkommen!

Betty Malmberg                                       Sanna Koskiniemi
Ordförande Rifo                                       Ordförande Sveriges unga akademi

Datum: Tisdagen den 19 maj kl 11.45-13.00
Plats: Webinarium (digitalt videomöte via Zoom)

Här finns ett referat från webbinariet.

Här kan du se en filmad upptagning från seminariet. Klicka på filmrutan så startar filmen.

Låt oss samtala om hur forskningspolitiken och de gröna näringarna tillsammans kan lösa de stora samhällsutmaningarna, med FN:s hållbarhetsmål och stärkt konkurrenskraft i fokus.

Näringsrik mat, rent vatten, förnybar energi, hållbara material och friska livsmiljöer är själva grunden för människans existens. De gröna näringarna har en nyckelroll för att lösa de globala samhällsutmaningarna. Här krävs banbrytande forskning, nytänkande tillämpningar och ökad samverkan.

Välkommen till ett digitalt dialogseminarium om hindren och möjligheterna kring bioekonomi, livsmedelsförsörjning, vattenresurser och stads- och landsbygdsutveckling.

Seminariet är ett samarbete mellan Rifo och KSLA.

Läs mer om program och anmälan!

Datum: Torsdag 7 maj kl. 14.00
Plats: Digitalt videomöte

Nu kan vi till slut inbjuda till ett försenat årsmöte för Rifo! Vi kommer att genomföra det som videomöte via Skype. Anmäl ditt deltagande till Rifos kansli, lars.j.eriksson@riksdagen.se, så återkommer vi med en detaljerad inbjudan och underlag. Rifos verksamhetsberättelse 2019 finns att läsa samt förslag till dagordning.

Datum: onsdag 1 april kl. 14-16

Du kan följa seminariet digitalt. Det live-sänds från IVA. Läs mer på denna länk!

Datum: onsdag 25 mars INSTÄLLT!!!

Pga rådande smittläge är seminariet INSTÄLLT. Avsikten är att arrangera det vid senare tillfälle.

Med vänlig hälsning

Betty Malmberg
Ordförande Rifo                          

Datum: onsdagen 5 feb kl. 12.00-13.30
(lunchsmörgås och kaffe serveras från kl. 11.30)
Plats: Andrakammarsalen, Riksdagshuset, Entré Riksplan

Gängkriminalitetens problem och upplösning: Sverige ligger högt på listan över länder i Västeuropa där unga män riskerar att drabbas av skjutvapenvåld. Det finns politisk enighet om att skärpta straff och hårdare tag. Dessutom har det alltmer blivit en profilfråga för partier och enskilda politiker. Hur utvecklingen ska vända finns det däremot olika idéer om. Dödsskjutningarna i Sverige är väl kartlagda, så vad säger forskningen är bästa receptet för en långsiktig minskning av gängkriminalitet? Hur har problemet hanterats tidigare?

Den ekonomiska ojämlikhetens konsekvenser: Sverige som nation blir allt rikare, vilket skapar möjligheter för investeringar och högre tillväxt. Det är dock inte bara antalet miljardärer som har ökat – de senaste decennierna har även gruppen människor som riskerar att hamna i fattigdom blivit större. Oron växer för att Sverige dras isär, med social och politisk sprängkraft som resultat. Ekonomisk ojämlikhet påverkar den enskilda individens livschanser samtidigt som det potentiellt kan ha konsekvenser som sträcker sig in i efterkommande generationer. Hur ser inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ut idag?

Välkommen till ett Rifo-seminarium i samarbete med RJ och VR där högaktuell forskning presenteras och diskutera! Läs mer om program och anmälan!

God Jul och Gott nytt År önskas Rifos medlemmar! 

Här kan du läsa om vårens seminarier!

Datum: Onsdagen 22 januari kl. 17.00-18.30 (mingel och mat i SBB efter seminariet)
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset, entré Riksplan, Norrbro 1B’

En viktig del av vår konkurrenskraft är de kunskaps- och kompetensbaserade svenska företagen. Forskning behövs som bidrar till att lösa samhälleliga problem och för att stärka näringslivets utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Staten och andra forskningsfinansiärer satsar stora resurser för att stödja behovsmotiverad forsknings- och innovationsarbete.

• Hur riktas stödet in för att bli effektivt?
• Hur vet vi vad som är strategiskt viktigt?
• Vad vet vi om resultaten av detta stöd?

Välkommen till ett Rifo-seminarium som problematiserar dessa frågor, redovisar resultat av insatser till behovsmotiverad forsknings- och innovationsarbete och visar hur resultat systematiskt kommer till användning. Det görs bl.a. med utgångspunkt i oberoende effektanalyser och utvärderingar med internationell medverkan. Läs mer i inbjudan och program!